I vankelmodets skymning klarnar det till s*** som grumlat våra sinnen och fängslat våra ord. Kristallklart brinner modet i hjärtan utav järn som tyngt oss ned i drömmar av outhärdlig sömn.
In träder natten och skuggar låtsasvärldars sken. Gåtfullt glimmar stjärnorna från landet som en gång ska bli mitt.
I lättjefull berusning lämnar jag en hembygd som lockat med sin trygghet men bundit med sin skuld. Jag flyr över den slättmark som sveddes av profeter till riket bortom böner där ängar ännu frodas.
Över förtvivlans krön, under förtryckets sky, genom begärets kött går färden. Till sökarnas fristad - Aftonlandet.
In träder natten och skuggar låtsasvärldars sken. Gåtfullt glimmar stjärnorna från landet som en gång ska bli mitt.
I lättjefull berusning lämnar jag en hembygd som lockat med sin trygghet men bundit med sin skuld. Jag flyr över den slättmark som sveddes av profeter till riket bortom böner där ängar ännu frodas.
Över förtvivlans krön, under förtryckets sky, genom begärets kött går färden. Till sökarnas fristad - Aftonlandet.