Jag blickar ut från berget fjärran
Och hör ett skrik i den nattsliga tystnaden
Jag lättar mina vingar
Och flyger över nordlandets frusna vidder
Jag hör vargens ylande tjut,
Eka mellan de nakna träden
Jag ser dödens mäktiga tron,
Resas på det vidsträckta landskapet
Som ett monument af sten
Där i natten jag såg dess sken
ödelagda är gryningsljusets strålar
Där i skogen demoner vrålar
Höga djupa mäktiga skog
Där Guds skapelser dog
Mörka dystra vidsträckta land
Där mörkrets väsen vandrar i hand
Jag svävar ensam genom en dunkel
Och mörkt frysande himmel
Jag känner vreden
Och min kraft stärks ännu mer
Jag speglar döden och dess rike
I varje blick jag kasta
Jag befriar min själ från kropp och blod
Och fångas af mörkrets sylvassa klor
Och hör ett skrik i den nattsliga tystnaden
Jag lättar mina vingar
Och flyger över nordlandets frusna vidder
Jag hör vargens ylande tjut,
Eka mellan de nakna träden
Jag ser dödens mäktiga tron,
Resas på det vidsträckta landskapet
Som ett monument af sten
Där i natten jag såg dess sken
ödelagda är gryningsljusets strålar
Där i skogen demoner vrålar
Höga djupa mäktiga skog
Där Guds skapelser dog
Mörka dystra vidsträckta land
Där mörkrets väsen vandrar i hand
Jag svävar ensam genom en dunkel
Och mörkt frysande himmel
Jag känner vreden
Och min kraft stärks ännu mer
Jag speglar döden och dess rike
I varje blick jag kasta
Jag befriar min själ från kropp och blod
Och fångas af mörkrets sylvassa klor