Glöm inte bort mig, som jag var.
När jag var liten. Oförstörd och oskyldig. Såg glädjen i det minsta. Allting var nytt och jag var glad. Det fanns inga onda människor. Fanns ingen sorg. Fanns inga kval.
Men jag blev större. Nu ser jag allting som det är. Vetifan om jag är klokare, det går inte gå tillbaks igen.
Till det jag var. Glöm inte bort mig som jag var.
När jag trodde på människans godhet. När jag trodde på livslång kärlek. När mamma och pappa var kära. När jag trodde att vuxna var kloka. När jag trodde att pappa var lycklig. När jag trodde att allting blir bättre.
Huden blir tjockare, medans själen tunnas ut.
Äldre och visare, men drömmarna tar s***.
Dör varje dag, till sist är bara kroppen kvar.
Det som var jag försvinner. Försvinner.
Träd dör stående, precis som jag.
När jag var liten. Oförstörd och oskyldig. Såg glädjen i det minsta. Allting var nytt och jag var glad. Det fanns inga onda människor. Fanns ingen sorg. Fanns inga kval.
Men jag blev större. Nu ser jag allting som det är. Vetifan om jag är klokare, det går inte gå tillbaks igen.
Till det jag var. Glöm inte bort mig som jag var.
När jag trodde på människans godhet. När jag trodde på livslång kärlek. När mamma och pappa var kära. När jag trodde att vuxna var kloka. När jag trodde att pappa var lycklig. När jag trodde att allting blir bättre.
Huden blir tjockare, medans själen tunnas ut.
Äldre och visare, men drömmarna tar s***.
Dör varje dag, till sist är bara kroppen kvar.
Det som var jag försvinner. Försvinner.
Träd dör stående, precis som jag.